På lunchen pratade vi lite löst om olika matbeteenden:
M: "Jag smällde i mig en 200 grams chokladkaka och en halv påse chips igår efter jobbet"
Jag: "Jag är inte så mycket för chips, men lösgodis kan jag lätt sätta i mig en hel påse"
A: "Det är rätt gött att bara trycka i sig massa såntdär ibland"
E: "Jag gillar också lösgodis, går lätt ner en alltför stor påse"
P: "Vingummin gillar jag. Jag klämde en såndär enkilos paket från taxfreen på en kväll"
Jag: Ett Bigpack skulle gå ner (ok, kankse inte helt sant, men jag blev sporrad av de andra)
Så kommer kommentaren som sätter sorti på hela det härliga frosseriet:
K: "Jag gillar inte sötsaker. Jag brukar ta en ruta mörk choklad. Och sen är det bra".
Det var inte riktigt läge för pretto-prat där.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hatar pretto. Klart som fan människan kan sätta i sig en godispåse! Fin i kanten - äta en ruta mörk choklad - lurad av hela hälsokulturen i aftonbladet. Nånstans i mitt inre får jag för mig att sådana människor har sjuka godisgömmor hemma. Sitter i ensamhet och glufsar eller trycker i sig en påse i bilen mellan jobbet och hemmet. Lite ätstörningsvarning sådär. Tacka vet jag goda smörkolan på Maxi i lösgodisavdelningen. Åh so god! Helst ett kilo tack.
Skicka en kommentar