onsdag 9 april 2008
Livsvis
Ibland slås jag över att de personer som utåt sett verkar gladast och spralligast, ibland/ofta/mestadels/alltid (?) är de som också kan vara mest ledsna och känna sig minst i världen. Det tog ett tag för mig att fatta det. Känt mig lite lurad på männsikor jag trott var superduperbundisbra hela tiden. Men det är väl klart att de inte är. Lite naivt. Ibland tillhör jag bergochdalbanegruppen. Men oftast inte. Inte. Lever bergodalbanefolket, med mycket känslor hela tiden, livet mer till fullo? Är intensiva känslor, om än jobbiga, bättre? Det går väl inte att värdera. Jag lever mest mittemellan. Så känns det. Med lagom höga toppar och lagom djupa dalar. Lagom är fasen bra det. På riktigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Jag hade så många felstavningar i första inlägget så jag var tvungen att göra om det - arbetsskada;)
Ibalnd tycker jag att personer kan vara så överspralliga att det lyser igenom att de mår skit. Men sen har man den där gruppen. Du vet de som man tror mår sådär oförskämt bra - sen kan det visa sig att de inte gör det. Jag kan bli förvånad över att folk har så mycket problem ibland - ibland kanske de också gör dem större än vad de är. Det bästa man kan göra är att njuta och lägga energi på sådant som är njutbart. Då kan man inte annat än kommma till toppen. Man behöver inte alltid spralla utåt, men sprallar det i själ och hjärta så är det helt underbart.
Bra början på nästa inlägg Elin =). By the way flickor, vi (jag och Hanna) har beslutat att det blir snackbuffé på lördag. Så ta med nåt som är gott. Jag fixar ett par dipper och nåt mer.
låter bra. själv så är jag en sucker för popcorn. morötter och gurka med. mmmmm...
Blir kalas! Jag är en jävel på att göra morotstavar så räkna med minst ett kilo från mig. Plus lite annat smått och gott =)
Hm...jag har fått höra ibland att jag är en sån där som kan verka vara glad precis hela tiden. Jag försöker verkligen sluta med det och visa den lilla Fatima, men det är svårt när man en gång fastnat i ett mönster.
Ser fram emot lördag! Ska bli kul att få lite mer Kavring live!
Fatima: Jag tror nog jag också uppfattas som glad mesta tiden, men inte hysteriskt överglad hoppas jag... Det är klart att man har olika sidor som man vill visa, men det är inte lätt när, som du skriver, man hamnat i ett mönster. Och ibland tycker man själv att man är tvär och sur eller liten och ynklig och att folk verkligen borde se det, men de gör det inte...
Ser också fram emot lördag då vi kan prata mer =)!
Skicka en kommentar