Ibland säger jag saker lite för snabbt. Utan att riktigt riktigt tänka till. Det sker på en bråkdel av en sekund. Bara "blaaaaaaa". Det hände oftare förr än nu. Mycket oftare. Jag brukar då säga saker som för mig inte har någon värdering, men som kan ha det för andra. Ofta har de det.
Jag kan till exempel lätt säga "vad rund och go du ser ut" till en nygravid person. För jag tycker verkligen det, och för att det för mig är något mycket positivt. Men det kankse inte är så kul att höra om man inte känner sig bekväm i det. Eller "vilka stora fötter du har", "vad lång du är" eller "du ser ut precis som xxx". Jag menar det på ett ärligt sätt. Ett bra sätt. Såklart.
Ibland, när jag ska ha en dragning om något, och övar lite innan, så tänker jag ofta att "det DÄR får jag INTE säga". Och så slutar det med att det är just det DÄR jag säger. Som att jag ska skojja till det lite och klämma till med nåt extra käckt på slutet. Som i slutändan bara blir konstig. Det mesta löser sig ändå. Ett leende och en liten förklaring. Nu var det länge sen jag fick bita mig i läppen på grund av det. Däremot bet jag mig i överläppen igår kväll. På framsidan liksom. Hur är det möjligt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Man kanlyckas med det mesta =). Det där med att vara för snabb i truten, det är ju ofta lite charmigt ;).
Språket/ordet är godtyckligt. Ordets betydelse är konventionell. Känner ni igen det;)? Go' tycker jag är ett gott ord. Nära härligt. Men kanske man drar paralleller till jätte-super-duper-fet när man är i nionde månaden? Då har vi vårt försvar. Ordet ÄR godtyckligt. Och vi vet inte bättre;).
Skicka en kommentar