Den är så fin den här. Jag och Hannes nyvakna en morgon när jag besökte N för längre sen än jag minns. Över ett år sen. På fredag ses vi igen. Nu springer han. Och pratar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Åhvasköntattsovajagtrorjaggårhemochtarentupplur.
Om lite av det som händer. I huvudet och i verkligheten.
På norska heter Skorpan kavring
Åhvasköntattsovajagtrorjaggårhemochtarentupplur.
Bloggarkiv
-
▼
2008
(556)
-
▼
januari
(46)
- Snor
- Fruset
- Nytt från tandläkaren
- En liten sak bara
- Skröpplig dator
- Söderut
- Ovanlig kombination
- Vi åt sushi
- Tvättskiten
- Neråt går det
- Liten och stor
- Fundersamt
- Ok då
- Workshop i storstan
- Fantastiskt
- Bogvisir
- Lagom ska det vara
- I lövs you shoes
- Flow...?
- Förresten
- Man kan få får mycket
- Biggest looser
- Minnen från svunna tider
- Budapest
- Färdig för tippen
- Glada saker
- En klassiker
- Obama eller Hillary?
- Veckans irritation
- Pyttsan
- Härvarelivat
- I samma båt
- Premiär
- Jomenvisst
- Snö
- En pipa och en golfboll
- Vilken brutta
- Nu kom posten
- Skor ifrån ibäj
- Allt eller inget
- Chop chop
- Kanal 12
- Bittertidigt
- Uppgörelser i charken
- Hej hej 2008
- Skål, tack och hej 2007
-
▼
januari
(46)
3 kommentarer:
åh! vilken goding, inte utan att det börjar rycka i äggstockarna! Samma sak är det när jag jobar i barnpassningen på SATS. Kommer med med glasartad blick. T får en flackande lite nervös blick. Får hålla mig i schack några år till.
Jag förstod, att när det var en kommentar, då borde det vara Fatima som snabbt var där.... =). Jättesöt! Fast jag näjer mig med andras bebisar än så länge. Vovven blir perfekt för mig.
Hahaha! Ja, ni har fortfarande massa år på er. Och jag också...(!!) Fast jag har alltid sagt efter 30. Ni anar inte hur fort jag kom dit :)
Tur att andra skaffar innan så man får vänja sig lite...
Skicka en kommentar