onsdag 17 september 2008

Anti

Kankse ångrar jag snart mina ord, men faktum är att jag inte är speciellt höstdeppig. Försöker tänka att situationen inte blir bättre av att jag gnäller så fort jag känner att grin- och gnäll-Karin vill ta över. Det funkar rätt bra. Passar på att vara glad så länge det håller. Och ser ärligt fram emot myslin och yoghurten på morgonen, galet roliga IDOL på kvällen och att få somna bredvid M varje kväll.

3 kommentarer:

Fatima sa...

Jag kör stenhårt på samma tema. Bli vän med hösten du vet. Tänker tända ljus, träning, te, halsdukar, fester iställer för "Hjälp, när det blir mörkt kommer jag att dö!" Än så länge gillar jag den friska luften och att vardagen är tillbaka. Imorgon drar jag på mig fingervantarna också. Gött!

ps. Jag var på body pump imorse. Men det var nätt å jämt ds.

Anonym sa...

Gött. För er då.

Ellan sa...

Jag och hösten är inte vänner. Inte än. Kanske efter ett par nya skor och en snygg och varm höstjacka. Kanske.