Att skruva på lock. Och korkar.

Döm om min förvåning när jag öppnade min lilla sminkväska imorse (som alltid finns med i tryggt förvar i väskan, ifall något oförutsett, eller förutsett, skulle hända) och hela lilla helvetet glittrade som en hel discokula. Ja, jag är laaaaat och orkar generellt sett inte skruva på lock på burkar och tuber och dosor och andra grejjor ordentligt. Samma sak med syltburkslocket. Och kaviartubslocket. Och youghurten med skruvkorken. Och tandkrämstubskorken. Och ansiktskrämskorken. You name it. Jag är dålig på att skruva på de jävlarna. Jag ids liksom inte. Tycker inte att det är värt tiden. Men det är det ju oftast. Rimligtvis. Det tar ju ofta lite längre tid att skölja ur hela sminkväskan och varenda liten pryl däri, torka upp sylthelvetet från golvet, plocka upp tandkrämstuben som ramlat farligt nära toastolen och lugna ner sig från en aggressionsattacken efter att ha fått halva tröjjan nedkletad med youghurt.