Pulsen stack iväg. När jag konfronterade vår galna granne som med fönstret öppet drar på max-volym på gamla rockklassiker en söndageftermiddag klockan två när jag och Stieg Larsson hade dejt. Jag har inte mycket tålamod, men två låtar med väggvibrationer var nog.
Jag förstår det vekligen inte. Sänk musiken ett hack och stäng fönstret. Svårare än så är det inte. Han blev ilsk: "Vilken lägenhet bor du i"? frågade han och stirrade med fientlig blick på mig. "Det var du som var här den där kvällen också eller hur? Vad har du för skäl nu då? Ska du sova? Gå ut och gå eller nåt." En annan granne kom ut. Henne skulle han lappa till sa han. Eller var det mig han skulle lappa till?
Till saken hör att jag en tisdagkväll för ett par månader sedan (23.30) febrilt knackade på samma mans dörr och bad honom stänga av sin förbannade musik eftersom folk FÖRÖKER SOVA HÄR...
Gillar´n inte. Skärp till dig karlhelvete.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Oj oj oj, det går hett till på Herrhagen minsann! Jag hejar på dig!
Skicka en kommentar